flamingdeer.blogg.se

DLKHOSH

 

Dolkhosh har arbetat kring temat om föräldrars makt över barn, och skrivit en text och gjort bilder till. När jag själv tänkt kring denna fråga har jag tänkt att vem som helst kan ju bli föräldrer, oavsett hur ung eller gammal, hur fattig eller rik, oavsett om personen är god eller egoistisk, om de är ensamstående eller en familj - och det hade ju vart bra om inte vem som helst blev mamma och pappa, men vem ska se till det? Låter vi den makten gå till en statlig organisation så har vi en fascistisk stat. Så den rätta lösningen, och uppenbarligen den svåraste, kanske är att se till att samhället vi lever i inte uppmuntrar egoism, skapar extrem fattigdom eller överflöd, och ger människor en chans till att vara och bli de bästa versionerna av sig själva. För den sanna makten att förändra ligger i nästa generation, och som kultur är vi en kultur som inte bryr oss om nästa generation - vi skövlar Jordens resurser, förstör miljön, krigar och skapar fattigdom - vi gör allt för att leva i överflöd idag, utan att tänka på nästa generation... den metaforiska bilden av denna attityd, är ett monster som äter sina barn. Och utvecklingmässigt man kanske kunde ta in den större samhällskritiska delen i verket för att vissa att maktrelationen föräldrer-barn-kultur är strukturell och djupt rotad i denna patriarkala kulturen, för övrigt är definitionen av ett patriarkat, att män tar sin makt ifrån att hävda sin blodslinje och arv via sina barn, uppenbarligen är detta inte fallet längre, utan den kommer via pengar, makt och förtryck som makten hålls kvar av främst män. Jag har ingen referrens, mer än att det kan vara bra att läsa lite artiklar kring ämnet, eller bara tänka fritt och större kring ämnet och låta detta leda vart det leder.

 

SARA

 

Sara har arbetat digitalt och börjar med att skapa de figurer och miljöer hon behöver för att skapa sitt spel. Hennes approach är mycket testande, undersökande och logiskt utformad, vilket är intressant att se inom konst. Det ska bli mycket kul att se resultatet då jag gillar det man kan hitills se, jag gillar stilen och atmosfären i skisserna. Utvecklingmässig har jag inget att tillägga då jag tycker det verkar som att Sara vet precis vad hon gör och vart det ledder. Som referrens kom jag att tänka på dadaisten och surealisten Max Ernst, det var känslan jag fick ifrån Saras skisser, främst den sista bilden, och också för att Ernst verk ser ut som att de ibland är gjorda med textil. Så utvecklingsmässigt kanske man kan använda sig av Ernst lekfullthet i att gömma små motiv i tavlorna för att göra varje miljö intressant att utförska, då vissa spel kan ibland ha en tendens att endast lägga fokus på en story eller stegen till målet, även ögat kan vilja utforska och förundras.